Många ekonomiskt intresserade människor tror fortfarande att de finansiella marknaderna är effektiva såsom Fama:s (1970) hypotes om Effektiva marknader förutspår. Insikten om att insatta nationalekonomer idag har en helt annan uppfattning och att forskningen mer och mer visar på en annan bild, har dock svårt att spridas.I denna uppsats ges en grundlig beskrivning av var forskningen står idag. Dessutom görs en empirisk momentumstudie på den svenska aktiemarknaden, vilket visar sig bli ännu ett bevis på att marknaderna inte alltid är så effektiva som det påstås. Resultatet bekräftar att man genom att köpa tidigare vinnare kan tjäna riskjusterad överavkastning på de finansiella marknaderna..

De senaste decennierna har präglats av omfattande strukturella förändringar av flertalet monopol marknader. Dessa strukturella förändringar benämns vanligen som avregleringar. Denna studie fokuserar på dessa marknader med inriktning på vilka faktorer som påverkar dessa marknaders effektivitet. Syftet med studien har varit tvådelat där det första syftet var att utifrån ekonomisk teori identifiera faktorer som har betydelse för uppkomsten av väl fungerande konkurrensmarknader. Det andra syftet var att bedöma dessa kriteriers relevans genom att jämföra dessa mot en avreglerad marknad samt bedöma lämpligheten av att avreglera en i dagsläget icke- konkurrensutsatt marknad.

Den finansiella teorin om Effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrågasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenpräglar många investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtänkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenägenhet påverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för så kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantänkas påverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion är att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förväntningar, då riskbenägenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt.Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Sammanfattning Titel Behavioral Finance? Empirisk studie av fullmåneeffekt på StockholmsbörsenSeminarium 2006-01-17/18/19Ämne / Kur's FEK 582 Kandidatseminarium, 10 pFörfattare Björn Antonsson (800608-4654) Carl Källstrand (800403-3554) Johan Sandh (810225-1553)Handledare Tore ErikssonNyckelord: Behavioral Finance, Indexstudie, Anomali, Fullmåne, Effektiva marknaderSyfte Syftet med vår uppsat's är att undersöka förekomsten av fullmåneeffekt på Stockholmsbörsen.Metod Vi kommer att tillämpa en abduktiv ansat's (en kombination av induktiv och deduktiv ansat's) eftersom vår kvantitativa indexundersökning, med klart induktiva förtecken till stor del kommer att kombinera's med den mer deduktivt inriktade appliceringen av relevanta teorier. Indexundersökningen genomför's för att vi sedan, baserat på induktiv metodik, ska kunna angripa och behandla presenterade hypoteser och problem.Teori Behavioral finance som disciplin vinner mark i den allmänna finansiella diskursen såväl på ett akademiskt, som på ett praktiskt plan. Hypotesen om de Effektiva marknaderna (EMH) anse's i USA, där den mest omfattande forskningen äger rum, ha förlorat stor del av sin autenticitet och ersatt's av bland annat behavioral finance teorier.

Uppsatsen syftar till att utreda hur svenska företag agerar på marknader där korruption förekommer utan att själva engagera sig i korrupt verksamhet. Studien bygger på intervjuer med nio respondenter som har god kunskap och lång erfarenhet av arbete på korrupta marknader samt en enkätundersökning utförd på 28 företag från fyra marknader med olika korruptionsgrad. Studien åskådliggör att det inte är lätt för företag att ha full insikt i alla aspekter av korruption. Marknaderna kan i vissa fall anpassa sig efter företagens agerande och hitta nya vägar för korrupt beteende. Studien visar dock att det går att agera korruptionsfritt.

Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod används och reglerna undersöks med hjälp av praxis från Aktiemarknadsnämnden och Stockholmsbörsens disciplinnämnd samt genom intervjuer med personer från olika delar av finansbranschen.

Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod används och reglerna undersöks med hjälp av praxis från Aktiemarknadsnämnden och Stockholmsbörsens disciplinnämnd samt genom intervjuer med personer från olika delar av finansbranschen..

Vi utför en fallstudie där vi studerar 108 annonseringstillfällen av nyemissioner under åren 1993-2001 på företag listade på Stockholmsbörsen. Vi undersöker om det föreligger någon överavkastning kring annonseringsdagen. Den effekt vi eventuellt observerar används sedan som den beroende variabeln i regressionsmodeller där vi försöker ta fram förklarande variabler. Vi utför kompletterande test såsom t-test och stabilitetstest för att öka reliabiliteten av resultaten..

Denna uppsats behandlar svårigheter och möjligheter som finns när ett fastighetsmäklarföretag expanderar på en marknad med stor konkurrens. I de tre storstadsregionerna är konkurrensen mellan de olika fastighetsmäklarbyråerna mycket stor. Vad är det då som får nya aktörer att försöka slå sig in på dessa marknader..

Syfte: Att testa hypotesen om Effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla ett angreppssätt för att bättre förstå segmenteringen på industriella marknader. Vidare ämnar vi öka förståelsen för de problem och möjligheter som uppstår vid en segmentering på industriella marknader med dynamisk karaktär Metod: Vi har genomfört en fallstudie med kvalitativa samtalsintervjuer. Vårt övergripande tillvägagångssätt är abduktion. Insamlingen av primär- och sekundärdata har huvudsakligen skett via intervjuer och litteratur. Vi har användt oss av Tetra Recart AB som vår fallstudie och företaget utgör därmed det empiriska materialet.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

Marknader har i alla tider varit en viktig mötesplats, där folk bland annat skött hushållens inköp. Under 1900-talet suddades marknadens ursprungsroll ut, eftersom flera substitut uppkom, främst snabbköpen. Syftet med studien var att undersöka vilken roll en marknad spelar i dagens samhälle och om man kan se på marknader som Event marketing. Syftet var också att öka förståelsen för vad Noramarken betyder för Nora kommuns varumärke. I uppsatsen används en kvalitativ undersökningsmetod och problem frågorna har angripits genom ett deduktivt angreppssätt.

Syfte: Att testa hypotesen om Effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.